Torsdag kl 14:00. Det är tiden då det återigen är dags att låta de långa blonda lockarna falla... Eller ja av frisören väl valda delar av min för dagen anskrämliga kaluffs!

Fler och fler är vana att se mig ranta runt i min mössa. Det är väl på ett sätt ok nu när det varit vinter och kallt, men det hade varit trevligt att kunna göra nått av håret om man så önskade nån gång.

Jag e så omänskligt trött på mitt hår bara. Jag vet inte vad jag skall ta mig till riktigt.
Jag tillhör den kategorin av människor som har typiskt svenskt rakt platt tunnt hår. Ni vet... vi som ser ut som dränkta katter om det skulle börja regna på oss på stan.
Det är en ganska tråkig hårtyp att göra frisyrer med. Mitt agerar iaf som så att blir det en gnutta förlångt så faller det totaldött ner i liggstrejk jäms med hjässan.
Det senaste har jag haft en frisyr som inte är helt kort men inte lång heller. Det blir liksom något mitt emellan. Ni kvicktänkta inser ju att den frisyren håller sig ju fit for fight i en vecka eller två innan det e platt fall igen.

Jag är så otroligt less på det där nu! Det hade varit trevligt med en kortare enklare frisyr som är... ja vrålsnygg bara. punkt!

Jag vågar gissa att många av er tänker rakat med en gång, men jag tror faktiskt inte jag skulle klä i det. Med min solbränna skulle jag se ut som den vita biljardbollen fast med två mörka ögonbryn. Låter det hett? Nja... =)

Så jag skulle behöva förslag på frisyrer som ni tror klär mig och min attityd. Kan bli ganska kul att se vad ni där ute tycker skulle passa mig. Vill ni ha en referens så har jag en liknande frisyr som på min presentationsbild här på bloggen nu för tiden.

Så knock yourself out och må bäste frisyr vinna!

Jag hörde den här i bilen idag på väg hem ifrån Kungsbacka och lunchen med Elin. Då bestod texten av en enda mening. Vilket man i normala fall tycker är rätt... ja pinsamt dåligt! Men det är ju inte varje dag någon skriver en låt till en så jag kan leva med det! ;)
Har jag sagt att jag är ifrån Göteborg? Ironins huvudstad alla kategorier? ;)

Vilken ironi hade det inte varit att spela denna låt på högsta volym ur min riskokare till bil mitt på avenyn i Göteborg?


Delar trillar bokstavligt talat av bilen och lerstänket från senaste resan till knäred ger en charmig finish till en redan matt lack! Få bilar skulle slå min läckerbit som nyss varit med i "Urbanpimp my ride" alltså...

Jag är Göteborgare. Jag älskar ironi. Punkt!