Jag har tyvärr varit lite off vad det gäller bildretuschering på sistone. Det är hemskt att känna så faktiskt. Jag förstår hur författare känner sig när de får skrivkramp. Man blir handlingsförlamad och kreativiteten är som bortblåst.

Som tur är varar de stunderna inte för evigt utan rätt va det är så släpper det igen och lusten kommer tillbaka.
Att göra banners var tydligen en liten isbrytare för mig. En mjukstart som sedan ledde in på en bild och sen ytterligare en...

Jag har inte fotat på riktigt länge nu. Tyvärr där också. Så jag har inget purfärskt material att bjuda er på, men väl en nygammal bild från i somras.

Modell är den alltid så grymma Louice. De kvinnan är som en kameleont. Hon kan bära upp mer eller mindre vilken stil som helst. Assistent och uppviglare är den evigt charmanta Jessica. Muan heter Tina och platsen det är Rosersberg i Stockholm.