För er som tidigare trott att PMS bara drabbar kvinnor kan jag nu berätta att så är inte fallet!

Skämt och sido. Vaknade nog helt och hållet på fel sida imorse. Har gått omkring större delen av dagen och varit på brutalt dåligt humör. Ganska knepigt egentligen men jag är väl inne i en sån period nu antar jag. Gnäller på allt. Hittar alla små negativa saker och gör katastrofer utav dem. Skäller på de som inte förtjänat det. Oroar mig för saker som inte ens inträffat.

Det jäkliga är att jag är medveten om allt men kroppen reagerar bara på ren automatik känns det som. Det känns som att man är vansinnig och superkänslig konstant.

Satte mig ner i skolan och försökte göra något vettigt mendet tog itne lång tid förren det var tvärstopp. Det kan ju hända även bra dagar men då hittar man ofta andra utvägar. Idag var det som att springa ur startblocken på ett hundrameterslopp för att två steg senare stå med nästan mosad emot en betongvägg.
I de lägena är det bara att släppa allt och andas.  Jag tror till och med att min omgivning känner det i luften omkring mig när jag hamnar i de där svackorna. Ingen pratar med en eller tittar på en. Kusligt att man kan sända sådana hemska signaler ibland helt uppenbart...

Efter lite gnällande och ett par svordomar tvingar jag mig själv upp på hästen igen. Tog tag i photoshop och försökte skapa något. Istället för att skylla på mitt humör försökte jag använda det till något kreativt och som det funkade! Brutalare bild har jag nog inte redigerat på länge.

Det är tydligt att ens humör och känslor avspeglas i det man tar sig för.

Bilden jag pratar om får ni se såsmåningom. Den skall genomgå viss kvalitetskontrollen först.

Om det är någon som läser detta och känner igen sig eller har några tips eller råd på hur man hantera situationer som dessa får gärna ta kontakt med mig. Mår inte bra när humöret sticker i botten rätt va det är.

Imorgon kommer Angelica till stan iaf. Hennes leende är som balsam för själen. Jag hoppas hon kan få mig på bättre humör.

Anders aka Nagadez